Intervjuerna

Någon av dem som jag målat i den här serien har jag spenderat mer tid med än de andra, men samtliga har gått samtidigt som jag under tre år på Beckmans med allt vad det inneburit. Oavsett intervjuar jag dem alla med samma ambition samla deras aktuella och uppriktiga tankar. Idén föddes av att jag ville lyssna till dem när jag målade dem. En bit in i måleriet övergår jag från ett ytligt avbildande fokus till att slutas upp av slumpmässigt laddade intuitioner vilket gör mina penseldrag allt mer irrationella på gott och på ont. Det är alla dessa som irrationella penseldrag som driver mitt intresse och nyfikenhet för måleri eftersom det tar mig till att skapa ett utryck som jag inte hade kunnat skapa på något annat sätt. Jag har kontroll över dem, men samtidigt inte. Jag vet inte hur penseldraget kommer att se ut, inte exakt, ibland inte alls. Men något påbjuder mig att dra dem. Och det är dessa påbjudningar som blir mindre och mindre beräknande och kanske mer och mer känslomässigt involverade i processen som jag försatt mig i. För att knyta fler sinnen till den personen som jag porträtterar, har jag nu valt att lyssna jag på dennes inspelning medan jag arbetar. Jag tidigare märkt att när jag målat till en 12 timmar lång ljudbok, så finns den ljudboken i kvar tavlan. Varje gång jag tittar på den tavlan så minns jag ljudboken mycket närvarande precis vid de partier som jag arbetat med just då. Jag inbillar mig att en del av sinnesstämning i ljudboken kanske t.o.m. kan uppfattas av andra åskådare. I vart fall är min ambition att intervjuerna skall ha samma effekt på dessa porträtt. Låta dem hjälpa mig att komma närmare subjektet och stärka autenticiteten I vad de förmedlar.