När talar en blick som tydligast? Vilket sammanhang spelar bra med en målning?
Min nya ingång är att fokusera på fetischer. Den voyeuristiska ingången känns mycket mer given än mina tidigare idéer. Här talar blicken och jag som åskådare kan känna mer konkret för vad tavla säger till mig - blicken står i fokus. Målningen medför en viss distans som jag tror lättare bjuder in en åskådare, även den aspekten känns nu mer befogad och rätt placerad. Äntligen finner allt ett relevant och fungerande sammanhang.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar